Lagen gäller för alla
Lagen reglerar de anställdas rätt till ledighet för utbildning.
Studieledighetslagen gäller alla anställda, både heltids- och deltidsanställda och oberoende om man arbetar på stor eller liten arbetsplats.
Den omfattar också visstidsanställda, vikarier och praktikanter.
Det enda kravet är att man varit anställd hos arbetsgivaren i minst sex månader eller minst tolv månader under de senaste två åren.
För fackliga studier finns däremot ingen regel om minsta anställningstid.
Observera att utbildning för skyddsombud och fackliga förtroendemän regleras i arbetsmiljölagen respektive förtroendemannalagen.
Studieledighetslagen gäller om skyddsombud, fackligt förtroendevalda och invandrare vill delta i studier som inte hör ihop med uppdraget. Fackliga studier är semesterlönegrundande.
Rätt till ledighet
Rätten till ledighet gäller alla slags studier. Det är den anställde själv som avgör vad hen vill studera.
Det behöver inte vara så kallade nyttiga studier men studierna måste vara planerade.
Det betyder inte att utbildningen måste leda till en examen eller betyg, men lagen ger inte rätt till ledighet för renodlade självstudier.
Om däremot utbildningen är upplagd med varvning av undervisning och självstudier, till exempel vid distansstudier, har man rätt att vara ledig.
För facklig utbildning gäller rätten till ledighet från första anställningsdagen.
För att en kurs ska räknas som facklig räcker det med att ämnet på något vis hänger ihop med fackliga frågor.
Ledighetens längd
Ledighetens längd är inte begränsad. Lagen säger heller inget om att ledigheten måste tas ut i en följd. Det är möjligt att studera på heltid, halvtid eller deltid.
Det innebär att man kan vara ledig under två timmar en dag i veckan för att delta i en facklig studiecirkel.
Arbetsgivaren kan skjuta upp studieledigheten. Ledigheten ska anpassas till arbetet.
Arbetsgivaren har därför viss rätt att skjuta upp ledigheten, men då måste facket och den anställde meddelas om orsaken.
Arbetsgivaren kan skjuta upp ledigheten för facklig utbildning i högst 14 dagar, oavsett studiernas längd. För att skjuta upp den längre krävs fackets godkännande.
Om det gäller allmän utbildning, kan arbetsgivaren skjuta upp utbildningen i högst sex månader.
För att skjuta upp allmän utbildning längre krävs att facket godkänner uppskovet.
Tidsfristerna räknas från när ansökan lämnades in. Detta innebär att om ansökan för allmänna studier lämnats in sex månader innan kursstart krävs fackets godkännande för att arbetsgivaren ska kunna skjuta på ledigheten.
Om ansökan för fackliga studier lämnats in två veckor innan kursstart krävs fackets godkännande för att arbetsgivaren ska kunna skjuta på ledigheten.
Arbetstagare som fått sin ledighet uppskjuten efter överenskommelse mellan facket och arbetsgivaren har rätt att efter en viss väntetid få ärendet prövat av domstol eller skiljenämnd.
Anställningstrygghet
Efter studieledigheten har den anställde rätt att komma tillbaka till arbetet till samma lön och med likvärdiga arbetsuppgifter. Den som arbetar deltid kan i vissa fall få andra arbetsuppgifter, men det är bara tillåtet om man inte missgynnas på grund av att man studerat. Den som avbryter sina studier har rätt att komma tillbaka till arbetet, men måste meddela sin arbetsgivare.
Vid kortare ledighet än en vecka kan arbetsgivaren inte skjuta på återgången till arbetet.
Arbetsgivaren har vissa möjligheter att skjuta på återgången enligt följande (vilket dock kräver att man får besked om detta i samband med att arbetsgivaren blir underrättad):
Vid ledighet mer än en vecka men högst ett år har arbetsgivaren rätt att skjuta på återgången till arbetet i 14 dagar.
Vid ledighet mer än ett år har arbetsgivaren rätt att skjuta på återgången högst en månad.
Vid tvister
Vid tvist om tillämpning av studieledighetslagen är det den fackliga organisationens tolkning som gäller tills tvisten har prövats.
Läs mer
Lagtexten för studieledighetslagen i sin helhet
https://www.lo.se/start/studieguiden/lagar_som_stod_for_facklig_utbildning/studieledighetslagen